Nästa vecka har vi tenta i Läkemedelsberäkning. Pass rate ligger på 100%. Jag är livrädd.....
Jag har köpt litteratur till T2. Illustrerad farmakologi och klinisk mikrobiologi.
Gjorde misstaget att börja läsa.så intressant och VIDRIGT på samma gång.
Spolmaskar kan man ha i buken.
Baksidan är uppmuntrande. Tack KI, nu vet jag att jag kan dö i äckliga sjukdomar orsakade av äckliga organismer närsomhelst. Tack och hej!
Termin 2
Jag fortsätter att reflektera över etikens roll på jobbet.
Det finns något som kallas suveräna livsyttringar. Det är handlingar som uppkommer spontant i relation med andra. De teorier som beskriver vad som styr dessa handlingar stoppas av en eller en annan anledning kallas närhetsetik.
En forskare inom ämnet, Knud Ejler Lögstrup menar att människor alltid lämnar ut sig själva i mötet med andra. Det händer hela tiden på jobbet givetvis. Denna utlämning kan leda till spontana livsyttringar alternativt kretsande livsyttringar vilket är forcerade känslor likt retlighet, skepticism etc.
Denna typ av känslor har jag känt på jobbet idag. Oklart varför, kursen lärde oss tyvärr inte vad som avgör vilken typ av livsyttring som visar sig. Jag har dock en egensnickrad teori. När de suveräna livsyttringarna uteblir uppstår ett etiskt krav att ta hand om personen som just har utelämnat sig. Om man förhindras att göra det uppstår det som kallas kognitiv dissonans.
Kognitiv dissonans uppstår när vi gör (eller inte gör) något som vi vill p.g.a vi på ett eller annat sätt blir stoppade. Då kan man ändra sina tankar, värderingar och önskemål för att minska den kognitiva dissonansen.
I praktiken kan vårdpersonal ändra inställning till en patient om förutsättningar för att hjälpa denne saknas. Känslorna inför patienten som kan uppstå kan räknas som kretsande livsyttringar. Detta har inget att göra med att vårdgivaren är en omoralisk person utan är något grundligt mänskligt. Dissonansen upplevs som obehaglig och därför gör hjärnan allt för att minska den.
Dessa känslor jag upplevde på jobbet tänker jag alltså kan ha med närhetsetik och kognitiv dissonans att göra. Jag hoppas att förutsättningarna ändras snart. Det här äter mycket energi och gör att jag känner mig helt klubbad i hjärnan efter jobbet. Nu har jag skrivit en roman så sätter punkt nu.
Närhetsetik
Sommaren är igång och jag jobbar på mitt äldreboende. Jobbar som stimulansansvarig på ett äldreboende med djurtema. Dagarna består av att gå promenader, ta hand om boendets djur, hålla i eftermiddagsaktiviteter, agera matstöd, hjälpa till vid sittgympa och handgympa mm. Snart kommer jag även hålla i handgympan själv eftersom arbetsterapeuten slutar. Det känns roligt att ta ett nytt ansvar.
Däremot känner jag en ny stress av jobbet som jag inte kände förra året då jag jobbade på samma jobb. Den etiska stressen. Vårens kurs i etik och moral på 18hp har gjort något med mig. Trots att jag även tidigare la mycket tankekraft på detta ämne känner jag att de nya kunskaperna gör att jag funderar ett extra varv. Vad gör jag när det klagas på att inte alla kan gå med på promenaden? Alla behöver ju en ledsagare och vi räcker inte till. På jobbet finns en del boende med demens. En sjukdom som ofta innebär mycket ångest och oro. Svåra känslor som jag i bästa fall kan lindra för stunden men som kommer tillbaka så fort jag går. En del boende saknar anhöriga och känner sig förmodligen isolerade i sina lägenheter. Extra svårt är det med de som inte vill delta i aktiviteter men som samtidigt lider av ensamhetskänslor.
Jag vill kunna se på de boende och känna att alla har en värdig ålderdom. I dagsläget kan jag inte det och jag försöker acceptera den tanken och det faktum att jag inte kan rädda alla.
Etisk stress
Ett nytt terrordåd. Världen får ingen paus från eländigheterna. När ska det här få ett slut?
Terror
Jag heter Agnes och har just avslutat termin 1 på Karolinska institutets sjuksköterskeprogram. Jag har ett förflutet som musiker, sjunger och spelar fiol. Har hela livet haft en intresse för vården och medicin. Bloggen är till för att jag ska kunna ventilera mina tankar om utbildningen och livet och jag sätter igång direkt.
Idag hade jag terminens sista tenta. Den var på anatomi och fysiologi del 2 (om man ska vara riktigt petig heter kursen Den friska människans anatomi & fysiologi) och innnefattade endokrin, njurar, rörelseapparaten, mag-tarmkanal, näringslära, reproduktion och hud och slemhinna. En del helt enkelt. Första delen har vi redan haft och den delen upplevde jag som inte allt för tung då jag har läst fysiologi sen tidigare. Den här delen var en helt annan historia.
Tentan var rimlig i sin svårighetsgrad men man kan säga att digestion är mitt största hatobjekt utan att överdriva. Jag vill helst inte ens tillstå att jag själv har en mag-tarmkanal. Detta råkade tyvärr vara en ganska stor del av tentan. Tror jag klarar mig men ett VG är nog att glömma vid det här laget.
Efter samlades jag och min "squad" för att äta upp våra sorger på Pizza hut.
Det kommer fler inlägg där jag tänkte sammanfatta olika tankar jag haft om den första terminen. Stay tuned!
Vem är jag?
Mitt första inlägg.